.

Hej, tänkte bara säga ett par saker angående vad som hänt.

Förra måndagen var jag och Sofia hem till Thomas i Gävle och hämtade alla mina saker förutom mitt fiskespö eftersom han hade det hos sin pappa.. Han sa till mig att han skulle komma och lämna det till mig denna vecka.
I fredags hände det en krussidull som inte var så jätteallvarlig men som ledde till att vi började bråka på nåt jävla sätt igen. Tänk vad lätt det skulle vara om alla länder som krigar kunde prata med varandra istället för att slänga ur sig all sin ilska på bomber och misiler och allt var det är förnåt.... Exakt så känner jag här - varför kan det inte bli fred?
Igår sen på kvällen påminde jag Thomas om att ta med mitt spö om han i alla fall skulle till Sandviken idag (tisdag).
Han vela absolut INTE träffa mig men kunde lämna spöet hemma hos Erik. Jättebra att det ligger där, men samtidigt så undrar jag varför han inte kan komma hit på en gång och lämna det så slipper jag släpa på det? Inte för att det är värsta grejen, men samtidigt så kändes det som att jag gjort något mit Thomas nu eftersom han markerade på en gång att han INTE vela se mig... Tankar flyger upp i huvudet och det jag hade tänkt säga när jag tog emot spöet var väldigt kortfattat men nog bra för oss båda, men åter igen fick jag ingen chans till det. Jag bryr mig egentligen inte eftersom jag vet vad jag skulle säga och håller med om det, men jag tänkte att han också skulle få höra det... men visst, det är hans val! Men hur det än slutade igår på FB-chatten så blev Thomas åter igen sur och arg, fast jag sa att det inte går att skriva med honom och att vi borde prata IRL istället för på internet... Såklart att vi började bråka på internet IGEN eftersom Thomas missförstår mig och blir sur på mig och elak så jag blir ledsen och så blir allt kaos och så slutar det med att han blockar mig... Men gö det då, så slipper vi det här... Men det kommer ju fortfarande inte kännas bra för någon utav oss i fortsättningen, vad obekvämt det känns.
Men visst, är det krig du vill ha så kommer du bli ägd av mig för jag orkar inte hålla på och tönta.
Jag fyller 19 i april och du fyller 21 på torsdag, undra vem som är mest mogen i sitt beteend? Jag har i alla fall inte gjort något fel.

Anledningen till att jag var tvungen att skriva detta är för att ni som inte hör eller ser ska veta vad som händer, och detta är sanningen. Jag kan hålla med om att jag är dryg på Thomas, men jag vill heller inte sitta och skriva med honom som tar år och dar, de man kan säga på 10 minuter i telefonen/IRL tar 1,5 timme med Thomas på t.ex Facebook-chatten... Och man har annat för sig än att sitta på internet... Men eftersom vi alltid börjar bråka så försöker jag få det så att de blir lugnt igen, men det går aldrig och all skuld läggs på mig. Men nu är jag trött på det, jag tänker inte tacka och ta emot längre! Nu lägger jag detta bakom mig, jag trodde jag och Thomas hade gjort det förra måndagen också men jag hade fel IGEN om Thomas... Och dels så det vi snackade om igår hade jag inte ens en tanke på att dra upp idag om vi skulle ses. Så jag fattar inte vad det är för vits med att hålla på?
Och vad är det som har hänt med människan?
Han är duktig på att trycka ner folk och göra dom ledsna, men nu är det slut med det.

Och om du Thomas läser detta så hoppas jag du förstår vilken jävla FAIL du gjorde.
Men jag tror inte du kommer att förstå det förens du mognar på dig. Eftersom det inte går att prata med dig eller få tag på dig så får det bli via den här vägen. Det är du som väljer det och jag kände för att skriva av mig nu, dels för att du ska förstå och för att dom andra kanske läser och vet hur det ligger till så du inte går runt till alla och säger att jag är dryg. Klart jag blir dryg på dig när jag aldrig får mina saker och när du aldrig svarar.
Vad tycker du att jag ska göra? Åh, jag är så trött på dig. Och jag är trött på att du ska anta en massa.
Tänk som sagt om folk kunde prata med varandra vad mindre konflikter och krig det skulle vara i världen då.

HUR FAN KAN MAN BRÅKA OM KÄRLEK?!