"BOKEN OM MIG"
Boken om mig
Presentation om mig...
Vem är jag då?
Jo, jag är en tjej med blont hår och blåa ögon med namnet Linda. Jag är 15 år och är 161 cm lång, inte så väldigt lång... Men jag trivs i min längd! Killar brukar ju säga att tjejer ska vara kortare än dom för att det är gulligt.
Jag har en mamma som heter Lena och en pappa som är 100% finsk med namnet Ari, detta innebär att jag alltså är halvfinne, som även min storebror Fredrik är.
Min släkt är rätt stor, tycker jag... Det finns säkert dom som har större än mig men det är ju deras problem. Just nu orkar jag inte ta upp vad alla heter, det skulle ta för stor plats. Men min morfar är död. Så mormor, farmor och farfar finns kvar i alla fall. Sen har jag en massa kusiner och faster, moster, farbror, morbror och hela köret! Som du förstår, man orkar inte räkna upp alla! Jag hade en katt när jag var liten, han hette Freddie. Men jag och Fredrik blev allergiska så vi gav bort den. Sen dess har jag alltid drömt om att få ett eget djur.
En kompis till mig hade ett marsvin, jag provhöll den och jag tålde den! Så jag berättade det för mamma och tillslut gav hon med sig och köpte ett marsvin till mig, det blev lilla Mille. Han hade svart huvud och vit kropp. Världens underbaraste lilla gosevän. För att vara ett marsvin tyckte jag han betedde sig konstigt. Han var helt tokig i coca cola, julskinka och korv. Jag tror till och med han tyckte om kaffe, man skulle kunna säga att han åt allt. Han var het underbar! Han hoppade upp för trappen och sprang runt på golvet och pep av lycka. Mamma och jag tänkte att han kanske skulle behöva en kompis att leka med när inte vi var hemma. Så vi köpte en till, då blev det Lill-Erik. Han har virvlar i sin bruna tjocka päls. Han är så söt, men dock väldigt feg av sig. Mille vågade ta mer plats. Tyvärr så dog Mille, han drabbades av någon sjukdom som gjorde att vi var tvungna att avlida han, hellre det än att han ska gå runt och lida! Han har det nog bra i himlen med alla andra. Kvar är Lill-Erik, eller den såkallade ”Fegisen”! Vi älskar honom och saknar vår "mini-hund" Mille.
Nu har vi kommit rätt långt, ni vet vad jag heter, lite om min släkt och om mina djur. Man skulle väl kunna säga att jag är ju lite pälsallergisk än, katter och hundar är värst. Pollen och sånt är jag allergisk mot också, det är rätt jobbigt.
Tralalalalalalaa..! Vad lyssnar jag på för musik då? Hm, folk brukar säga "blandsaft", att man kan lyssna på flera olika musikstilar, och det gör jag också. Utom hiphop/rap, det brukar jag hoppa över. Mest lyssnar jag på Heavy Metal, det är väl mer Judas Priest, W.A.S.P. Mercyful Fate/King Diamond, Saxon, Scorpions o.s.v som gäller, jag gillar musiken och rösterna. Dels att jag avgudar killar med långt hår, jag anser att det är sexigt och vågat av dom att ha det. Plus att det är vackert.
Jag har alltid gillat hår, enda sen jag var liten. Att bara se långt vackert hår fladdra för vinden och på killar! Aaaaw, det är för snyggt!
Den 23 April fyller jag år, varje år... konstigt va? *Hihi*. Nyss klarade jag av moppekursen jag har gått i, så snart får jag körarbevis för klass 1 moppe! Ska bli kul att köra EU-moppe hit och dit, synd att bensinen är så dyr. Moppen är en TBG som jag fick när jag fyllde år, den är röd, vit/grå och svart, fin!
Att på tal om saker som man får, jag konfirmerar mig i Sandvikens kyrka den 6 Juni 2007, det är en söndag då man egentligen vill sova. Men att kliva upp och gå till kyrkan för att bli konfirmerad känns lite annorlunda, att bekräfta dopet som man gjorde när man var pyttepytte liten. Släkten kommer nog vara där och se på, vad pinsamt. Det gäller att inte göra bort sig då! Tankarna börjar komma om vad man ska få för något när det är över, man kan ju alltid hoppas på något bra!
Singel eller upptagen?
Aa, tyvärr pojkar.. jag är upptagen. Det är synd för er, inte för mig. För jag har hittat världens bästa kille! Han bor i Gävle och är 17 år och heter "TL"! Vi blev tillsammans den 26 augusti 2006, och det håller än! Då måste det hålla ett bra tag till. 8 månader plus några dagar har gått nu, och när jag skriver detta är det den 2/5-2007. Då kan ni fatta att det är väldigt långt, i alla fall i tonårs år. Min T, jag älskar dig och det vet du!
Vännerna, måste ju bara tala om att ni är världens underbarast. Ni vet vilka ni är, ni är värld en bättre plats än på ett papper i "Boken om mig". Jag har er för alltid inskrivna i mitt hjärta som står öppet och ärligt för er. Hoppas vi alltid kommer att fortsätta och ha så här roligt, att se fram emot nu vänner... Det är sommaren! Glass, sol och bad!
//Linda 15 år
