Faller...

Stockholm 02, maj med vackert väder 
Jag märker inte längre vad som görs 
Jag stör mig på ett ljud som inte hörs 
Den här stan är klädd I kejsarens nya kläder 
Runt omkring 
Ingenting 

Jag säljer inget längre, jag har stängt butiken 
Jag gör mig inte arg på nån reklam 
Tavlan är en fläck med färggrann ram 
Jag ger upp, jag orkar inte bli besviken 
Som du sa 
Det är dags att dra 

För vi faller, faller, faller 

Jag lyssnar inte längre, jag stänger fönstret 
Inget värt nåt, som inte inger hopp 
Jag rusar inte längre erat lopp 
Jag står kvar, ser ingen plats för mig I'mönstret 
Jag gömmer mig 
Jag värjer mig 

När sommarn kommer flyr jag över haven 
Där ingen vet, där ingen kommer in 
Men sommarn dör och min rastlöshet är min 
Och om vintern står jag gömd längst in I baren 
Och tiden går 
Månad, år 

Jag faller, faller, faller 
Vi faller, faller, faller 

Stockholm 02, maj och skymning faller 
Jag hoppas på ett kort som inte lagts 
Jag litar till ett ord som inte sagts 
Min lust är fri, men min frihet är bakom galler 
Res med mig 
Till ett annat land 

För vi faller, faller, faller 
Jag faller, faller, faller

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0